Skogaholms Herrgård

KRISTINA GYLLENBERG

FINE INTERIORS

.Classical & Historical.

SKOGAHOLMS HERRGÅRD-

Ett levande hem från förr

Text, bild & styling av Kristina Gyllenberg

 

Oktober 2016

 

I fullkomlig harmoni med den vackra miljön på Skansenplatån, ser vi den karolinska herrgårdsbyggnaden Skogaholm.

Vi tar oss tillbaka till året 1684, då en Catharina Rosenberg från Skogaholm, står brud för överstelöjtnant Anders Wennerstedt, redan efter ett par år så avlider Catharinas föräldrar samt enda syskon, hennes bror Mårten. Hela familjens egendom och förmögenhet tillfaller då Catharina och Anders Wennerstedt. Skogaholm som varit bebott sedan 1680 och fungerat som bostad för godsägarna till Skogaholms Bruk, kom att bli släkten Wennerstedt hem ända fram tills 1830-talet.

 

Skogaholm som på sin ursprungsplats i Närke, hade helt lämnats till att förfalla utan någon räddning från varken lokala intressenter eller instanser, detta i samband med att bruket började gå sämre och sedan delades upp, men även så småningom helt kom att avvecklats. Anteckningar från det tidigare rivningsarbetet under restaurationens gång på det tidiga 1900-talet, skvallrar om ett enormt räddningsarbete. Herrgården hade drabbats av allt från röta till inbrott. Det krävdes enorma insatser för att återställa herrgården tillbaka till den praktfulla karolinska 1700-tals byggnad som den en gång varit. Skansen gjorde genom detta förvärv en stor insats i att bevara en del av ett svenskt kulturarv, genom att återskapa en bit herrgårdskultur för eftervärlden i många generationer att komma. Tack vare bevarad dokumentation & Skansens satsning efter att byggnaden överlåtits, har man med framgång lyckats ge Skogaholm all sin prakt åter. Och visst är man tacksam över att få drömma sig bort till en vacker tid som det ljuva svenska herrgårdslivet på 1700-talet.

 

Det första man möter med blicken i den gråa och pärlfärgade förstugan på Skogaholm, är den gustavianska salen (bild 1). Helt á la mode för sin tid och följer de strama stilidealen från 1700-talets senare hälft.

 

Blickar man upp mot den vackra handmålade himlen (bild 8), ser vi en av de tre plafonder som pryder tre av rummens tak på Skogaholm. Besökarna välkomnas av Olympiens gudinnor bland svävande moln, som tillsammans representerar de fyra årstiderna. Åter ser vi inslag av lagerkvisten som utgör huvudmotivet på släkten Wennerstedts vapensköld. Lagerkvisten är en återkommande detalj på Skogaholm, Symbolik som representerade ens släktskap, var för sin tid mycket vanligt då man gärna ville stoltsera med sitt ursprung och börd.

 

I den himmelska, luftiga salen ser vi tio fält som pryds av de infällda ovala familjeporträtten i förgyllda ramar som alla är försedda med personliga underskrifter (bild 6). Under en tid var porträtten på vift, då de hamnat på flertalet olika platser då de avlägsnats från sin sanna plats. Genom lite detektivarbete har man lyckats lokalisera släktporträtten, en del har skänkts andra har efter den skickliga konstnärinnan Anna Schwabs pensel & talang, återskapats helt efter originalen och ger ett fullt trovärdigt intryck därefter.

 

Till vänster på bild fyra ser vi ett av släktporträtten av orginal, denna sköna dam är än på bilden den ogifta, kommande Friherinnan Brita Elisabeth Wennerstedt. Oljeporträttet hade återfunnits på Kulla i Odensvik, Småland. Porträttet skänkes 1928 av släktingen Gustav Armfelt och tur är väl det, att det åter hittat hem. Man saknar kunskap om vem konstnären är men troligen George Desmarées eller Johan Henrik Scheffel enligt uppgift.

Ett antal brännvinsglas som tillhör Skogaholms föremålssamling, tillverkade omkring slutet av 1700-talet. Den graverade dekorationen som smyckar de konformade glasen, vittnar till dess forna ägare Wennerstedt med ett krönt monogram ”W” som famnas av lagerkvistar. Till höger om de eleganta glasen, ser vi en kluckflaska, som fått sitt namn genom det ljud som uppstår då brännvinet spatserar genom de smala glasrören som slingrar sig om flaskan, även denna har brukats på Skogaholms Herrgård i Närke, och är tillverkad under sent 1700-tal.

 

Bilden fem visar ett dörröverstycke i salen, i en kaméliknande gipsrelief med motiv av galopperande kentaurer.

 

I den stora salen döljer sig en rolig & så typiskt för sin tid, dold skänk.

Matberedning skedde nämligen inte i huvudbyggnaden, utan i en av de separata flyglarna där köket och pigkammaren också låg. Allt för att försköna livet för herrskapet. Liksom trolleri, skulle maten, drycken & andra trevligheter serveras på det utsökta porslin som kunde finnas i ett välinrett herrgårdshem av detta slag på 1700-talet. Det fanns även en omtanke kring brandfaran som kunde komma att uppstå, därav separerat köket från huvudbyggnaden(bild 7).

 

Huvudbyggnadens yttre utformning med sitt säteritak i karolinsk stil påvisar att man haft en intressant förtjusning för traditioner och nyheter. Fram tills 1790 då man moderniserade Skogaholms exteriör likaså en del av interiören, så var huvudbyggnaden tidigare av rödfärgat timmer. Huset blev istället putsat blekgult och fick det utseende som det idag har.

Den magnifika portalen med ryttare av järn, har lyckats återskapas inte efter ritningar, utan efter en gammal akvarellmålning som man hittat hos avlägsna släktingar.

 

Än är den öppna spisen kapabel att fylla den stora salen med värme & glöd en grå höstdag (bild 9). Oljeporträttet till höger är målat av Ulrika Pasch 1779 och föreställer Gustaf Philip Wennerstedt, även denna skänkt från släktingen Gustaf Armfelt då det hängt på Kulla i Småland. Herr Wennerstedt bär den svenska nationella klädedräkten för sin tid som togs fram utav Kung Gustav III, för att förhindra överdriven konsumtion & ekonomiska bekymmer för tiden.

 

Man kan spåra att en ombyggnation skett omkring år 1793 då många av rummen fått en sengustaviansk prägel.

De tydliga antikinspirerade ornamenten med bårder i de olika rummen med figurmotiv i klara livliga nyanser, visar tydligt på den populära trenden som var influerad från utgrävningarna av vulkanstaden Pomejii.

 

Porträtt föreställande Maria Catharina Armfelt (född Wennerstedt ) Bild 2, även detta släktporträtt är också målat av talangfulla Anna Schwab år 1931 utifrån originalet av Per Krafft som hänger på herrgården Runstorp i Östergötland. Iförd en vacker robe och hög pudrad frisyr som dekorativt ramar in detta porslinsansikte med kinder som nyponros, av den söta spetsen som sedan har fästs i ett hårsmycke av juveler. Den vackra bården som ramar in väggfältet som skymtas i bakgrunden, visar antikens figurer och motiv, helt efter de rådande stilidealen för det sena 1700-talet.

 

Planlösningen av Skogaholm är för sin tid mycket typisk. Sviterna är helt uppdelade efter herr och dam på varsin sida av detta envåningsplanshus, där de förenas av den centrerande utskjutande salen med anslutande vestibul. Den långa korridoren som ansluts till alla rum, känns primitiv till skillnad från de andra rummen som försetts med värmekällor som kakelugnar & öppna spisar. Här måste man ha skyndat sig under de kalla perioderna av året. Inspirationen är hämtad som mycket annat som influerats på Skogaholm, från Frankrike. Förstugan har fått en enkel väggutsmyckning där väggfälten fått en mycket rofylld och elegant dekoration med festonger hängandes från ovala guldmedaljonger, allt i de klassiska pärlfärgerna.

 

I Friherinnans förmak även kallat sällskapsrum, så har utrymmet säkerligen fungerat som dåtidens vardagsrum för familjen. Något som de levande dörröverstyckena vittnar om. Vi blickar ut mot barnkammaren som ligger rakt mittemot Friherinnans (bild 10).

 

En del av den harmoniska sittgruppen i Friherinnans förmak, fåtöljer & trågsoffa tillverkade under det sena 1700-talet. Möblerna har klätts i ett ljuvligt himmelskt bomullstyg som är randigt & småblommigt. Gardinerna sluts med blåa sidenband. Nog var detta ett rum att trivas i minsann (bild 11).

 

Nog har vi alla förälskat oss i denna klassiska ”Skansenbild” då man besökt Skogaholms Herrgård och blickar in mot Friherinnans sängkammare. Stolar & säng går i gustaviansk stil, de har målats i rödbrunt för att ge intrycket att efterlikna mahogny. Den vackra sängen besparade även plats då den är utdragbar. Fåtöljen är tillverkad av Carl Sandberg, sent 1700-tal (bild 12).

Den fullkomligt underbara sänghimmeln omfamnar den sovande från tak till golv, med ett bomullstyg med söta blommor och växtslingor på. Huvudgaveln har fått likt en centrerad krona en pampigt feminin dekoration med blomsterkorg & blommor, vilket trähantverk! Det inbjudande vita quiltade överkastet i bomull, ger den stilrena harmoniskt bäddade känslan.

 

En ståtlig byrå från 1700-talets slut tillverkad av Stockholmsmästaren Mathias Engström. Lägg märke till det översta lådvarvet som tycks ge imitation av att vara en enda låda, men som egentligen är uppdelad på två. Byrån dekoreras med två enhetliga vaser tillverkade under sent 1700-tal på Mariebergs porslinsfabrik. Den ena vasens förgyllning har nötts något av tidens lopp men än lika vacker för det. (bild 13).

 

Sängkammarens väggar är målade i pärlgrått med väggfält av pärlvitt, dekorerade med listverken i grönt och nästan den osynligt grålila färgen ger en härlig kontrast som smälter samman i en perfekt kombination för rummets atmosfär.

 

Går vi nu tvärs över korridoren till den ”Röda kammaren” finner vi barnkammaren. Ett centrerat porträtt av en ung Gustaf Phillip Wennerstedt i tolvårsåldern möter oss målat av Anna Schwab efter originalet. Söta barnbäddar med sänghimmel av klassiska bomullstyger för sin tid (bild 14).

Eftersom man vetat litet om hur man hängde gardine förr då Skogaholms skulle återmöblerasoch inredas, hardockskåpet i barnens rum kommit att bli det exempel man gått utefter för gardinarrangemangen till vissa av rummen på Skogaholm. Nästan identiskt är gardinerna i Friherinnans sängkammare som på bild nummer sexton.

 

I den ”Blå kammaren” ser vi ett rum för en dam. Möjligen har detta rum fått fungera som kammare för en av husets döttrar eller finare gäster, såsom exempelvis släktningar. Blå kammaren är lokaliserat så som sig bör, till höger från förstugan, som är damernas svit. En vacker sänghimmel ger den enkla sängen elegans. Strategiskt har man placerat sminkbordet vid fönstret för att få in så mycket ljus som möjligt, för detta var inte en tid då elektricitetens bekvämligheter fanns som man idag tar så givet.

 

Här i en vrå i den Blå kammaren var det sällskapshörna. Här broderade man, läste böcker, drack te, skrev & tog emot korrespondens. Sittgruppen står signerad Erik Öhrmark (bild 17).

 

Kakelugnarna på Skogaholm är gamla upplagor som blivit nyinstallerade i byggnaden. Då alla kakelugnarna i rummen saknades då man tog sig an den gamla herrgården fick nya installeras. Kring rummens värmekälla samlades man för att umgås. Kakelugnen var ju även revolutionerande för sin tid, eftersom det möjliggjorde att vi lättare kunde umgås i den behagliga värmen tillsammans. Speciellt i samband med att de nya kakelugnarna fick ny konstruktion som gjorde det möjligt för oss att hålla oss varma ännu längre (bild 18).

 

Här i arbetsrummet löste herren av huset ”världens problem” men även också hushållets…Det var inte en enkel uppgift att ansvara för ett bruk & stort hushåll som Skogaholm. En mäktig plafond pryder taket i husets herres sängkammare.

 

Den ”Gula kammaren”, ett gästrum för de manliga gästerna. Byrån är av furu, med imitationsmåleri som efterliknar fanér med rutmönster av blommor.

 

Porslinsköket i gästflygeln intill Skogaholms byggnaden, består av ett mycket litet men ack så vackert dekorerat rum fyllt av 1700-tals porslin från Rörstrand och Marieberg.Bordets drottning – en vacker terrin med lock (bild 21), skål och två krus pryder bordet. Här kunde pigorna värma sig framför den öppna spisen och ställa tillbaka de vackra tallrikarna från de tidigare bjudningarna som varit. Väggarna är som klädda av de vackra tallrikarna och faten i alla olika storlekar. Vi ser klassiska mönster på de vitglaserade tallrikarna med dekor i koboltblå med nejlika med fyra bladrankor som följer på tallrikens kant och det kända humlemönstret (bild 22).

 

Säkerligen vakar släktporträtten över sin älskade herrgård fortfarande och välkomnar alla sina besökare åter till Skogaholm.

 

 

 

 

 

1. 2.

Porträtt föreställande Maria Catharina Armfelt (född Wennerstedt), även detta släktporträtt är också målat av talangfulla Anna Schwab år 1931 utifrån originalet av Per Krafft som hänger på herrgården Runstorp i Östergötland. Iförd en vacker robe och hög pudrad frisyr som dekorativt ramar in detta porslinsansikte med kinder som nyponros, av den söta spetsen som sedan har fästs i ett hårsmycke av juveler. Den vackra bården som ramar in väggfältet som skymtas i bakgrunden, visar antikens figurer och motiv, helt efter de rådande stilidealen för det sena 1700-talet.

 

3. 4.

Närbild på dörröverstycke som visar en scen föreställande en kvinna, en moder som ömt vårdar sitt barn.

 

5. 6.

 

7. 8.

 

9. 10.

 

11. 12.

 

13. 14.

Eftersom man vetat litet om hur man hängde gardiner, har denna kommit att bli det exempel man gått utefter för gardinarrangemangen till vissa av rummen på Skogaholm. Nästan identiskt är gardinerna i Friherinnans sängkammare som på bilden ovan.

 

15. 16.

 

17. 18.

 

19. 20.

 

21. 22.

Copyright © Kristina Gyllenberg Fine Interiors. All Rights Reserved 2017. All material on this site is protected under Copyright law.

Modifiying, distrubuting or copying the material on this site is strictly forbidden without the consent of the Publisher..